I inledningen skriver utredarna att syftet är att skapa en hållbar anläggning för E14 kring Sundsvall. ”Syftet är att jämföra olika lokaliseringar och hitta en framtida sträckning av E14, som bäst uppfyller ändamålet och projektmålet”. ”Målet med projektet är att göra E14 trafiksäker, tillgänglig och attraktiv för tung trafik samt genomfartstrafik”.
Vi ser positivt till att Trafikverket arbetar vidare med frågan. Där man tar alla framlagda utredningsalternativ i beaktande, utifrån huvudsyftet med utredningen, så vi får ett välbetänkt beslutsunderlag som bistår till positiv och hållbar trafikutveckling för samtliga transportslag i Sundsvallsområdet i framtiden. Vi tycker det är särskilt positivt att utredarna tittar på alternativ som går söder om stan. Vi har följande synpunkter att framföra.
Vi vill lyfta fram att för den tunga trafiken handlar goda trafikförhållande även om god arbetsmiljö för en stor yrkesgrupp i Sverige. Enligt prognos kommer trafikarbetet öka med närmre 40 procent fram till 2045. 85% av allt gods som transporteras på väg inom EU sker på sträckor under 15 mil och har därför inget alternativt transportsätt. Därför är det viktigt att vägarna utformas så det finns utrymme för tung trafik att färdas på ett smidigt och trafiksäkert sätt utan onödiga stopp som ökar riskerna för olyckor samt ökar miljöbelastningen och skapar ett onödigt slitage på fordonen och infrastrukturen.
Vi saknar en samlad konsekvensanalys i samrådet om vad effekterna blir kring industrins- och näringslivets viktiga transporter i framtiden, utifrån var projektmålet säger.
Timmervägen är redan hårt belastad av tung trafik i dag, med framkomlighetsutmaningar vid Birsta handelsområde, beroende på stort trafiktryck med trafikstockningar, trånga cirkulationsplatser och passager där förarna upplever begränsade sidoområden efter vägen. Om all tung trafik i framtiden ska gå över Birsta, även den som ska färdas söder ut från Sundsvall, kommer detta innebära ca 2 mil längre produktion per transport i syd-västlig riktning, vilket skulle få stora ekonomiska- och miljömässiga konsekvenser. De skulle också få onödiga konsekvenser för arbetstidsplanering i näringen. Om man inte beaktar att hitta en bra lösning enligt föreslagna alternativ S + S1-3, kommer förarna med all sannolikhet hitta sk ”smitvägar” för att komma undan att köra via N-alternativen. Det innebär i förlängningen att man bygger in en osäker trafikmiljö och vistelsemiljö för boende i närområdet samt en försämrad arbetsmiljö för förarna.
Genom den ombyggnad som sker av väg 562 genom centrala Sundsvall kommer det saknas miljömässiga och trafikmässiga tjänliga alternativ till redundansmöjligheter för yrkestrafiken förbi Sundsvall i fall Sundsvallsbron måste stängas av. Där skulle alternativ S tillsammans med S1 och även till viss mån alternativ S2 kunna lösa frågan.
För den tunga yrkestrafiken har vi svårt att se alternativ N1 som ett funktionellt långsiktigt alternativ i nuläget. Dels pga att vägen ligger nära bostadsområden samt att den topografi som råder i området försvårar framkomligheten. Bränslemätningar som är gjorda av enskilda åkerier visar att det går lika mycket bränsle om man kör från Töva till Ortviken via Timmervägen och förbi Birsta som om man väljer köra Hulivägen. Detta innebär att det inte är någon större miljövinst att köra Hulivägen. Därtill ska vi tillägga den bullermiljö som uppstår för närboende, när trafiken ska passera den tuffa terrängen.
Vi bistår gärna med kunskap kring yrkestrafik och dess förutsättningar och vi kan även vara behjälplig i praktiska frågor och undersökningar.
Umeå och Sundsvall den 4 mars 2019
