Ny vägslitageskatt riskerar hämma svensk företagsutveckling

Artikel från: arbetarbladet

Sverige behöver konkurrenskraftiga företag över hela landet. För att det ska vara möjligt krävs kostnadseffektiva vägtransporter. Regeringens nya förslag om införande av vägslitageskatt är därför en viktig fråga för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Ett införande av vägslitageskatt i sin nuvarande utformning skulle särskilt drabba företag i de mellansvenska och nordliga länen och riskerar därmed att hämma samhällsutvecklingen i hela Sverige.

Regeringen föreslår i sin promemoria ”Inriktningsbeslut för beskattning av tung lastbilstrafik” en avståndsbaserad vägslitageskatt. En sådan lösning skulle påverka möjligheterna att bo, leva och verka i stora delar av Sverige, inte minst i de län där företagen är utbrett placerade över en stor yta, långt från kunder och leverantörer.

Om vi använder SCB:s siffror för nettobidraget till Sveriges handelsbalans, det vill säga export minus import så ligger Gävleborgs län på en 3:e plats, Dalarna på 9:e plats, medan Västernorrland och Jämtlands län på 7:e plats. Länen norr om Dalälven står för mycket stora bidrag till den svenska nettobalansen och därmed för vårt välstånd.

Med tanke på våra företags värdefulla bidrag till handelsbalansen kräver vi en översyn av de negativa effekter som kan uppkomma genom ytterligare skatter och pålagor.

”Att addera skatter på det sätt som görs idag, samtidigt som man påför avgifter och skatter på alternativa transportslag är oerhört kortsiktigt och slår mot våra företag och deras arbete och därmed arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt.”, skriver debattörerna.

Bild: Jörgen Svendsen

Arctic Paper är en den största privata arbetsgivaren i Falu kommun, svensk papperstillverkare, med tillverkning bland annat i Grycksbo. Härifrån transporteras årligen en volym på drygt 230 000 ton. Med det förslag som presenteras i promemorian om 1,20 kronor per kilometer i avståndsbaserad vägslitageskatt får Arctic Paper i Grycksbo en kostnadsökning på ca nio miljoner kronor. Företaget verkar på en extremt konkurrensutsatt marknad. En kostnadsökning av denna storlek slår hårt på konkurrenskraften.

De flesta av våra företags logistikkedjor består av olika transportslag som är helt beroende av varandra. Vad händer med våra hamnar och andra logistikföretag när företagen i regionen får sådana kostnadsökningar? Vad kommer det att betyda för de mellansvenska och nordliga länen?

Hållbar tillväxt och hållbara transporter står högt på våra företags agendor.

Vi verkar tillsammans för att skapa längre kontrakt, fler hållbarhetselement i kravspecifikationer, breda samarbeten, mångfald av alternativa bränslen samt långsiktig teknikutveckling. Nyckelfrågor för att bygga hållbara transportkedjor och hållbar tillväxt. Det går inte att titta på enskilda trafikslag utan transporter måste ses som ett system, där olika trafikslag samverkar.

Att addera skatter på det sätt som görs idag, samtidigt som man påför avgifter och skatter på alternativa transportslag är oerhört kortsiktigt och slår mot våra företag och deras arbete och därmed arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt.

 

” Vi anser att man bör tillsätta en utredning som ger en samlad bild över de konsekvenser och de effekter som en avståndsbaserad vägslitageskatt har på näringslivet och dess konkurrenskraft.”

 

Vi ser en alltför kortsiktig lösning av ett finansieringsresonemang som saknar koppling till det faktiska arbete som pågår ute hos våra företag.

1. Vi anser att promemorian inte bör ligga till grund för ett inriktningsbeslut för beskattning av tung lastbilstrafik.

2. Vi anser att man bör tillsätta en utredning som ger en samlad bild över de konsekvenser och de effekter som en avståndsbaserad vägslitageskatt har på näringslivet och dess konkurrenskraft.

3. Vi anser att en utredning också bör söka koordinera de befintliga avgifter och skatter som idag lagts på företagen.

4. Vi anser att dialogen med företagen beträffande hållbar logistik och utveckling bör utvecklas och säkerställas.

Lennart Eberleh, VD Rottneros
Marcus Hedblom, VD koncernchef Ovako
Andreas Rastbäck, Affärschef Holmen Skog
Markus Sundström, VD Sundfrakt
Olle Larsson, VD Fiskarheden
Michael Fejér, VD Artic Paper Grycksbo
Olov Söderström, VD Norrskog
Björn Lyngfeldt, Kommunikationsdirektör SCA
Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige
Andreas Garp, VD Mellansvenska Handelskammaren