Vi tycker till

Hämmande vägslitageskatt

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Ny vägslitageskatt riskerar hämma svensk företagsutveckling

Artikel från: arbetarbladet

Sverige behöver konkurrenskraftiga företag över hela landet. För att det ska vara möjligt krävs kostnadseffektiva vägtransporter. Regeringens nya förslag om införande av vägslitageskatt är därför en viktig fråga för ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt Sverige. Ett införande av vägslitageskatt i sin nuvarande utformning skulle särskilt drabba företag i de mellansvenska och nordliga länen och riskerar därmed att hämma samhällsutvecklingen i hela Sverige.

Regeringen föreslår i sin promemoria ”Inriktningsbeslut för beskattning av tung lastbilstrafik” en avståndsbaserad vägslitageskatt. En sådan lösning skulle påverka möjligheterna att bo, leva och verka i stora delar av Sverige, inte minst i de län där företagen är utbrett placerade över en stor yta, långt från kunder och leverantörer.

Om vi använder SCB:s siffror för nettobidraget till Sveriges handelsbalans, det vill säga export minus import så ligger Gävleborgs län på en 3:e plats, Dalarna på 9:e plats, medan Västernorrland och Jämtlands län på 7:e plats. Länen norr om Dalälven står för mycket stora bidrag till den svenska nettobalansen och därmed för vårt välstånd.

Med tanke på våra företags värdefulla bidrag till handelsbalansen kräver vi en översyn av de negativa effekter som kan uppkomma genom ytterligare skatter och pålagor.

”Att addera skatter på det sätt som görs idag, samtidigt som man påför avgifter och skatter på alternativa transportslag är oerhört kortsiktigt och slår mot våra företag och deras arbete och därmed arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt.”, skriver debattörerna.

Bild: Jörgen Svendsen

Arctic Paper är en den största privata arbetsgivaren i Falu kommun, svensk papperstillverkare, med tillverkning bland annat i Grycksbo. Härifrån transporteras årligen en volym på drygt 230 000 ton. Med det förslag som presenteras i promemorian om 1,20 kronor per kilometer i avståndsbaserad vägslitageskatt får Arctic Paper i Grycksbo en kostnadsökning på ca nio miljoner kronor. Företaget verkar på en extremt konkurrensutsatt marknad. En kostnadsökning av denna storlek slår hårt på konkurrenskraften.

De flesta av våra företags logistikkedjor består av olika transportslag som är helt beroende av varandra. Vad händer med våra hamnar och andra logistikföretag när företagen i regionen får sådana kostnadsökningar? Vad kommer det att betyda för de mellansvenska och nordliga länen?

Hållbar tillväxt och hållbara transporter står högt på våra företags agendor.

Vi verkar tillsammans för att skapa längre kontrakt, fler hållbarhetselement i kravspecifikationer, breda samarbeten, mångfald av alternativa bränslen samt långsiktig teknikutveckling. Nyckelfrågor för att bygga hållbara transportkedjor och hållbar tillväxt. Det går inte att titta på enskilda trafikslag utan transporter måste ses som ett system, där olika trafikslag samverkar.

Att addera skatter på det sätt som görs idag, samtidigt som man påför avgifter och skatter på alternativa transportslag är oerhört kortsiktigt och slår mot våra företag och deras arbete och därmed arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt.

 

” Vi anser att man bör tillsätta en utredning som ger en samlad bild över de konsekvenser och de effekter som en avståndsbaserad vägslitageskatt har på näringslivet och dess konkurrenskraft.”

 

Vi ser en alltför kortsiktig lösning av ett finansieringsresonemang som saknar koppling till det faktiska arbete som pågår ute hos våra företag.

1. Vi anser att promemorian inte bör ligga till grund för ett inriktningsbeslut för beskattning av tung lastbilstrafik.

2. Vi anser att man bör tillsätta en utredning som ger en samlad bild över de konsekvenser och de effekter som en avståndsbaserad vägslitageskatt har på näringslivet och dess konkurrenskraft.

3. Vi anser att en utredning också bör söka koordinera de befintliga avgifter och skatter som idag lagts på företagen.

4. Vi anser att dialogen med företagen beträffande hållbar logistik och utveckling bör utvecklas och säkerställas.

Lennart Eberleh, VD Rottneros
Marcus Hedblom, VD koncernchef Ovako
Andreas Rastbäck, Affärschef Holmen Skog
Markus Sundström, VD Sundfrakt
Olle Larsson, VD Fiskarheden
Michael Fejér, VD Artic Paper Grycksbo
Olov Söderström, VD Norrskog
Björn Lyngfeldt, Kommunikationsdirektör SCA
Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige
Andreas Garp, VD Mellansvenska Handelskammaren

Biogasens roll i klimatutmaningen

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Bild: Andreas Apell/TT och Biogas Norr / ST 11 december

Biogasen fungerar och är nödvändig för att klara klimatutmaningen

Du kanske tror att biogasen har spelat ut sin roll och att biogas inte har någon framtid? Det är fel. Biogasen fungerar, utvecklas och spelar en viktig roll för att anta klimatutmaningen.

Allt fler förespråkar cirkulära produktions- och konsumtionsmönster för att nå en hållbar utveckling. Den svenska biogasen är redan idag viktig för den cirkulära ekonomin där näring, material och energi ingår i ett kretslopp. Biogasen är en av de energiformer som har flest positiva effekter på samhället samtidigt som den skapar försörjningstrygghet i form av lokalproducerat fordonsbränsle. Inget av de fossilfria alternativ vi har idag kan ersätta bränslet till alla typer av transporter och därför är viktigt att använda allt vi har för att lyckas. I ett hållbart samhälle har vi inte råd att låta matavfall gå till spillo när det kan användas som råvara i biogasproduktion till både energi och näringsämnen.

Under 2016 producerade svenska anläggningar drygt 2 TWh biogas i 279 anläggningar, en ökning med 4 procent jämfört med 2015. 64 procent blir fordonsgas. Nybilsregistreringen av gasfordon ökar kraftigt och nya modeller har kommit ut på marknaden. Både Scania och Volvo har gasdrivna euro-6 lastbilar som har tagits emot väl på marknaden. Nya tankställen byggs och det finns snart 200 tankställen för biogas i Sverige.

● I Luleå byggs ytterligare en rötkammare och kommunen fortsätter att fasa ut fossildrivna fordon till förmån för biogas och el. Luleås satsning har rönt stort intresse i Kina som vill veta hur biogas fungerar i kallt klimat.

● Biogasproduktionen i Gävle producerar maximalt varför en ny biogasanläggning togs i drift i somras med ambitionen att öka produktionen 4-5 gånger. Dalarnas första biogasmack har fördubblat sin försäljning första året. Borlänge kommun har antagit en policy som pekar ut biogas- och elfordon för den interna fordonsflottan.

● I Skellefteå moderniseras anläggningen just nu kraftigt och kapaciteten utökas. Det byggs en gasledning som ska förse en ny bussterminal med gas, istället för att gasen transporteras på lastbil.

● I Sundsvall har Biogas Mellannorrland samordnat 17 kommuner så att matavfall kan användas till att producera biogas och biogödsel. Svenska regeringen via Naturvårdsverket stöttar satsningen och har beviljat 84 miljoner i stöd från Klimatklivet. Diskussion om fortsättning pågår och beslut tas i december. Nu finns två biogastankstationer i Sundsvall.

● I Härnösand har biogasproduktionen varit i drift i ett år. Fordonsflottan i Härnösand ska bli fossiloberoende 2021 och biogas är en viktig pusselbit i den omställningen.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, och vi måste agera nu! Biogas är en viktig pusselbit bland flera för att vi ska lyckas. Du, som privatperson, företagare eller företrädare för offentlig verksamhet, kan göra en stor insats genom att göra ett aktivt val.

Markus Sundström, Sundfrakt
Reino Kurki, Rylander Bil
Ylva Öhrnell, DHL
Johan Améen, Scania
Anna Albinsson, Biogas Norr
Claes Rosengren, BiodrivMitt
Caroline Steinwig, Avfall Sverige

På väg mot fossilfria transporter

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

På väg mot fossilfria transporter

Den 27 september genomförde Länsstyrelsen och Landstinget i Västernorrland en konferens kring fossilfria transporter med inriktning på vägtrafik. Konferensen drog mer än 100 personer och på talarsidan fanns starka aktörer så som Scania, Preem, SCA och Sundfrakt.

Sundfrakt var väl synliga på konferensen och nämndes förutom i sin egen presentation också i flera andra som det goda exemplet. Som grund till detta ligger främst det aktiva arbetet kring att paketera klimatsmarta och hållbara transporter i guld-, silver- och bronstransporter. Dessa transporter bygger på att aktivt jobba utifrån de tre B:na, Bilen, Bränslen och Beteendet.

Bilen, bygger på att välja teknik och bilar som minimerar utsläppen av de reglerade emissionerna och att dessa väljs där det ger nytta. Bränslet, handlar om att välja rätt bränsle till rätt transport i syfte att minska främst CO2-utsläppen. Beteendet, det gäller att göra aktiva val och jobba med fyllnadsgrad, ruttoptimering, ecodriving, etc.

 

Läs mer på Hållbara transporter

Terrorattack med lastbil

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Terrorattack med lastbil

(Bild från ST med  Markus Sundström VD Sundfrakt AB)

Fredagens fruktansvärda terrorattack i Stockholm som krävde flera människoliv och flera skadade skakar hela Sverige. Vi har sett det tidigare i Nice, Berlin och London där fordon används för att döda. Det vi ser är hur man förvandlar våra bilar och maskiner till dödsmaskiner, något som dödar eftersom det medvetet används på fel sätt. Detta är helt oacceptabelt och något som sätter större krav på hela transport- och åkerinäringen. Vi är en viktig del i samhället, vi är helt integrerade och en naturlig del av det. Men detta möjliggör att våra bilar och maskiner kan användas på fel sätt – för att döda. Detta är inte hållbart.

Dessa terrorhändelser, som vi inte velat tro skulle komma till Sverige är nu här. Vi måste därför gemensamt i hela branschen ta säkerhetsfrågan på större allvar, inte bara hur fordonen besiktas och framförs på vägarna. Utan också hur vi kan säkerställa att de inte kan missbrukas och användas för att döda och skada i samhället. Vi måste lyfta upp säkerheten och alltid ha fordonet under uppsikt, vi måste våga ta hjälp av tekniken för att förhindra liknande händelser i framtiden.

Tillsammans kan vi göra skillnad och skapa ett hållbart samhälle, men vi måste alla hjälpas åt!

Markus Sundström
VD, Sundfrakt AB

För mer information:
Markus Sundström, VD Sundfrakt AB, 070-2595181, markus.sundstrom@sundfrakt.se

Säg nej till nya skattereglerna

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Företagare till länets politiker: ”Säg nej till nya skattereglerna – företag som ger vinst tryggar jobben”

Artikel + bild från Allehanda 

Majoriteten av Sveriges företag är ägarledda. Det handlar om företag som drivs av ägare som både jobbar i företaget och som är aktiva ägare.

Som företagare har vi satsat kapital och tar ansvar för investeringar, anställningar och att utveckla våra företag. Detta är en framgångsmodell för företagande. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Antalet ägarledda företag är i dag ca 300 000 och de har ungefär 800 000 anställda.

Du som är politiker och som vill påverka förutsättningarna så att fler jobb kan skapas borde vara särskilt intresserad av villkoren vi har för att driva våra företag.

Vi är 22 företagare från Västernorrland som är oroade för det förslag till nya regler för beskattning av ägarledda företag, den så kallade entreprenörsskatten, även kallad 3:12-reglerna. Reglerna är mycket komplicerade, men helt avgörande för villkoren för att äga och driva företag.

Reglerna är mycket komplicerade, men helt avgörande för villkoren för att äga och driva företag.

Att kunna ta ut en eventuell vinst till en rimlig beskattning i dag, eller kanske i samband med en framtida försäljning av företaget, är det viktigaste och riktigaste incitamentet för framgångsrikt företagande. Företag som fokuserar på att gå med vinst är den bästa garanten för trygga jobb.

Sedan regeringen Göran Persson genomförde reformen av entreprenörsskatten 2005 har reglerna successivt förbättrats med stor framgång både för företagande och skatteintäkter. Utdelningarna har ökat och med dem även skatteintäkterna.

Totalt har skatteintäkterna från utdelningar ökat med 30 miljarder och detta har skett samtidigt som lönesummorna i bolagen också utvecklats bättre än ekonomin i sin helhet. Att dagens entreprenörsskatt också ger incitament till anställningar, eftersom lönesumma är en del av underlaget för utdelning, har bidragit till fler jobb.

Det är denna utveckling som nu hotas om regeringen genomför skatteskärpningarna som föreslås i utredningen. Skattesatsen höjs med motsvarande 25 procent, förenklingsregeln försämras med 40 procent och kraven på företagares egna löner kan öka med uppemot 60 procent.

Därtill försvagas incitamenten till anställningar genom att löneunderlagsregeln försämras med upp till 80 procent. Med dessa kraftiga försämringar kommer utdelningar och därmed skatteintäkter att minska och på sikt kommer detta att få allvarliga återverkningar för företagande och jobbskapande.

Hittills har det varit märkbart tyst från företrädare för regeringspartierna i denna oerhört viktiga fråga.

Vad vill länets riksdagspolitiker? Vi uppmanar er att snarast ta avstånd från skattehöjningar på företagande som motverkar utvecklingen av företag och minskar sysselsättningen.

 

Markus Sundström, Sundfrakt AB
Bertil Magnusson, Härnösands Kranlyft
Gunnar Magnusson, Norrlandsmaskiner Sälj AB
Carl-Göran Grönvik och Peter Jansson, Ställningsbyggarna i Sundsvall AB
Niklas Thorén, 2004 Wecall AB.
Jimmy Söderström, Träteam Br. Nyberg AB
Pär Oremo, Sollefteå Slipservice AB
Henrik Björklund, Ocab i Sundsvall AB och Ocab i Hälsingland AB
Lars-Erik Runudde, ALERT
Leif Persson, C4L AB
Patrik Persson, PEMALIA AB
Peter Gerdin, Gerdins
Kent Blomqvist, BN Måleri och Golv
Joakim Molin, Molin Bil AB
Lars-Jerker Molin, Sleepingfox Hotel Group
Per Felländer, Lindéns Skyltar AB
Anne Wigren, Rik Assistans
Anders Johansson, Sundsvalls Expressbyrå AB
Kjell Undén, Sundsvalls Tobaksaffär
Anders Wahlqvist, EdmoLift AB

Människa och miljö mot varandra

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Ställ inte miljö och människor mot varandra!

Regeringen förbereder nu ett förslag till skatt på lastbilstansporter som gör det dyrare att bo, leva och driva företag där det saknas hamn eller järnväg. I de fyra nordligaste länen påverkar en sådan skatt utsläpp av växthusgaser – bara genom att verksamheter slås ut och människor tvingas flytta. Den försvårar övergången till en biobaserad ekonomi och vidgar den redan djupa klyftan mellan stad och land. Regeringens planer är inte bra för Sverige – än mindre för människorna i vår region!

Befolkningen och företagen i de nordligaste länen är lika angelägna som regeringen om att minska utsläppen av växthusgaser. En vital landsbygd med starka gröna näringar blir ännu viktigare när ekonomin ska baseras på fotosyntesen och förnybara material, istället för på ändliga, klimatskadliga resurser. För att detta ska lyckas, måste folk och företag på landsbygden få konkurrera på rimliga villkor.

Regeringen vill stimulera fram en övergång från lastbilstransporter till sjö- eller tågtransporter, vilka kan ge lägre utsläpp av växthusgaser. En förutsättning är då att det över huvud taget finns alternativ till lastbilarna. I stora delar av norra Sverige saknas detta! Här ger en kilometerskatt på lastbilar bara ökade kostnader för människor och företag, utan att någon miljöeffekt åstadkoms. Tåg och båtar finns inte överallt. Ett av de tydligaste exemplen är transport av skogsråvara från skog till industri, som alltid börjar i skogen. Andra exempel är transport av allt från mat till kläder till orter som saknar hamn och järnväg.

En kostnadshöjning på hushållens dagligvaror, och företagens insatsvaror, är det sista människor utanför stadskärnorna behöver. Om det blir dyrare att bo och driva företag kommer människor att tvingas flytta och verksamheter att slås ut. Detta kan kortsiktigt ge mindre utsläpp, men försvårar övergången till en biobaserad ekonomi. Produktionen av biobränsle kan till exempel inte bära ytterligare pålagor. Likaså skulle skogsbrukets lönsamhet långt från industrin sjunka till nivåer som gör att avverkningar och skogsvård minskar dramatiskt, till skada för industri och välfärd idag och i framtiden. Stora volymer av förnybara råvaror växer inte i parker eller balkonglådor.

En kilometerskatt ställer människor och miljö mot varandra! Istället bör regeringen stötta den utveckling som pågår inom åkerinäringen, där en växande andel av bränslet kommer från förnybara källor, och inom skogsindustrin, där arbetet med att utveckla och producera förnybara bränslen växer. Regeringen bör också stötta ökade totalvikter på lastbilar, vilket minskar utsläppen. Skapa stabila spelregler som stimulerar biobaserade produkter, från trähus till fordonsbränslen, och ger folk och företag i vår region möjlighet att bidra till en stark, klimatsmart svensk ekonomi!

Olle Söderström, VD, Norrskog
Markus Sundström, VD, Sundfrakt
Mats Sandgren, VD, SCA Skog
Susanne Öberg, regionchef, LRF Jämtland och LRF Västernorrland
Mikael Schahine, VD, Reaxcer
Per Lärkeryd, VD, Norra Skogsägarna
Stefan Nordström, VD, Timmerkörarna
Carina Ahlfeldt, Regionchef Sveriges Åkerföretag Norr
Mats Granath, Regionchef, LRF Västerbotten och LRF Norrbotten
Mikael Ådahl, VD, Örnfrakt

Sundfraktgruppen i Bryssel

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

Sundfraktgruppen  på plats i Bryssel

Sundfraktgruppen på plats i Bryssel inne i EU parlamentet för att lyssna och föra en dialog kring transporter ur ett större perspektiv. Frågeställningar så som kilometerskatt och hur man skall hämma illojal konkurrens ligger högt även på EU:s agenda. Enligt utsago från känd parlamentariker kommer regelverken för att förhindra illojal konkurrens att finnas på plats inom tre år.

Vägskatteslitage – Sundfrakt tycker

By | Sundfrakt tycker till | No Comments

sveriges-akeriforetag-norr

 

 

Vägslitageskatt – drabbar alla!

Vägslitageskatteutredningen har nyligen hållit en hearing om förslag till ny vägslitageskatt för tunga lastbilar där man diskuterat att ta in 4 miljarder kronor från åkerinäringen till statskassan genom att ta ut en föreslagen vägslitageskatt med 24 kronor per mil.

Transporterna i Norrland och Norrlands inland består till stor del av virke, distribution samt insatsvaror och färdiga produkter till och från industrin. Transportavståndet för dessa bilar varierar kraftigt men många kör ca 25 000 mil per år. En timmerlastbil betalar exempelvis redan i dag över 600 000 kronor i bränsleskatt per år. En vägslitageskatt på 24 kronor per mil skulle innebära ytterligare 500 000 kronor per år för varje timmerlastbil vilket motsvarar en ökad kostnad för kunden, som kunden då måste betala. Ser man på de övriga olika transporterna som utförs så blir den ökade kostnaden mellan 250 000 kronor och 500 000 kronor som leder till minskad konkurrenskraft för såväl basindustrin som andra företag.

Den svenska basindustrin finns i norra Sverige. Transporter från norra Sverige måste också oftast ske på väg eftersom det sällan finns något annat transportsätt att tillgå. Att en vägslitageskatt skulle komma att stimulera till andra transportlösningar, såsom exempelvis ett större nyttjande av järnväg och sjöfart är absolut inte en självklarhet. Järnvägen har kapacitetsbrist. Den praktiska möjligheten för överflyttning är mycket liten. Mer än 90 % av lastbilstransporterna är på relativt korta avstånd, under 30 mil.

Skatter som ett styrmedel för minskade utsläpp av klimatgaser från lastbilstransporter är inte effektivt. För att vara miljöstyrande krävs att det finns alternativ. Omfördelning av gods från lastbil till järnvägsvagn kan ske i viss omfattning för långa transportavstånd. Ofta handlar det inte om kostnader utan snarare om kapacitet, tidspassning och flexibilitet. Det finns potential att effektivisera och förbättra logistiken inom hela transportsektorn, men ökade skatter driver inte på utvecklingen. Det är snarare genom ökad samverkan mellan transportslagen, mellan kunder och leverantörer som innovativa lösningar kan utvecklas.

En högre skattenivå skulle alltså innebära högre transportkostnader och därmed stora konkurrensnackdelar för svenskt näringsliv men också fördyra för dig och mig som privatkunder. Utan märkbara miljöresultat.

Transportbehoven styr användandet av lastbilstransporter. Det finns alltid en kund till en lastbilstransport, annars blir den inte utförd. En vägslitageskatt skulle därför få konsekvenser för transportköparna, kunderna, exempelvis matbutikerna, sjukhusen, skolorna m fl. Det är kunden som får betala skatten som åkeriföretagaren levererar in till staten. De åkeriföretag som inte kan ta ut skatten från sin kund kommer heller inte att överleva på marknaden, då marginalerna är små.

En utredning som gjorts om vägslitaget från tunga fordon på det statliga vägnätet visar att slitaget motsvarar 0,91 miljarder kronor. Detta innebär att näringen kommer att beskattas mer än fyra gånger för högt om tanken är att beskattningen skall avse det vägslitage som de tunga lastbilarna åsamkar.

Svenska åkeriföretag kan beskattas ihjäl, men det gynnar knappast arbetslösheten, företagandet eller skatteintäkterna i Sverige. Redan idag är branschen en av de tyngst beskattade. De skatteintäkter som beräknas gå in i statskassan genom en vägslitageskatt kommer att drabba alla!

Sveriges Åkeriföretag Norr
Carina Ahlfeldt
Regionchef

VTG AB
Bengt Sörlin
Ordförande

Reaxcer AB
Bo Ottosson
Ordförande

Örnfrakt Ek för
Per Forslund
Ordförande

Sundfrakt AB
Bertil Magnusson
Ordförande